Han hade varit på skolan och gjort ingenting, verkar det som. ”När jag kom dit kände jag mig så trött”. Vi fick ta tag i matten och svenskan här hemma i stället. Så har det varit tidvis, att för att han ska hänga med hyfsat, så måste jag ta ansvar för det. Det är förstås inte hållbart i längden, men jag är själv medveten om hur resursfördelningen ser ut i den vanliga skolan, och jag har inte krävt mer insatser av skolan. Det skulle bara innebära att den stackars klassläraren skulle få ännu mer på sitt bord, då det inte finns mer personal att ta till.

Han kommer att få en diagnos så småningom, och om det är rätt diagnos innebär det större elevpeng, och då kanske han kan få den assistent som han egentligen behöver för att det ska fungera, men i väntan på detta försöker jag hjälpa till så mycket jag orkar för att han ska klara lägsta möjliga godkända nivå.

Han är utredd pedagogiskt och diagnosticerad särbegåvad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s