Eftersom jag inte skrivit här på hela helgen, måste det innebära att jag inte hade något behov av att få ordning på mina tankar, vilket innebär att jag mår bättre. För det gör jag ju. Katastroftankarna har bytts ut mot mer balanserade beräkningar av möjliga utgångar av förra veckans besked, och insikter om att det inte spelar någon roll hur mycket ångest jag har över sakernas tillstånd, för det gör i alla fall inget bättre. (Så mycket hjärna det krävs för den insikten…)

Nåja, i morgon har jag mitt besök på sjukhuset, och det borde innebära att jag får något att förhålla mig till. Jag gör mitt bästa att inte stöka till i skallen ytterligare innan dess. Jag sov halva mitt sömnbehov i natt, men eftersom jag sov bra i helgen, är det ok.

Världen blev vit under helgen. Aldrig har jag cyklat till jobbet i en sådan vacker värld, i alla fall inte med så välplogade cykelvägar att jag kunde uppskatta skådespelet runt omkring mig. Minusgraderna bet lite i kinderna, men välklädd som tant är nu för tiden, var jag varm i övrigt. Det kanske blir bra med allt.

Annonser
Posted in jag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s