Jag har inte haft jobbångest sedan jag bytte till mitt nuvarande, intressanta och givande jobb med lägre stressnivå, men nu är det lite ångest som knackar på.

För det första är det inbrottet, som innebär att våra ungdomar inte kommer att kunna jobba med sina saker, då alla datorer är borta, och de flesta har bara sparat sina arbeten på datorn. De kommer att vara jätteledsna, och det känns inte alls kul att behöva ge dem detta besked.

Den större oron gäller mitt eget arbetslag. Jag har börjat klura ut vad det är de håller på med, men vet inte hur jag ska bemöta det utifrån att våra sköra ungdomar ska få en så bra tillvaro som möjligt. Det är tydligt att deras agerande har drabbat många av ungdomarna, och det är mitt ansvar att se till att ändring sker, och troligen att vår chef får insikter i vad som händer. Det blir en tuff termin på flera sätt, då jag alltför sent insåg vad de har hållit på med, och inte satte stopp i tid.

Vi kommer att få en ny chef, dessutom, och det är osäkert hur det kommer att fungera, men jag hoppas på det bästa.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s