Lillen har utvecklat kräkfobi efter en kortare magsjuka som han smittades av förra vintern (lite mer än ett år sedan). Vi försöker jobba KBT-liknande med problematiken, så att vi ska närma oss tanken på att man kan kräkas utan att få en panikattack, men jag vet inte om det har hjälpt särskilt mycket.

Häromdagen var det väldigt rörigt på skolan för lillen. Fröken var sjuk, och de missade sin högläsning, vilket innebar att han inte åt sin smörgås, som vi alltid skickar med. Dessutom har de (utan att notifiera oss föräldrar) slutat med speciallunchen av olika anledningar, så han fick inte i sig någon lunch. När vi åt middag mådde han lite illa och ville inte ha så mycket, och då eskalerade illamåendet. Jag mår också illa när jag får lågt blodsocker, så det är inget konstigt, men jag visste inte att han inte ätit något under dagen, så jag trodde att han kanske hade blivit sjuk.

På kvällen fick han panik över att han trodde sig vara på väg att bli magsjuk, han hyperventilerande och grät över toastolen, och han kunde inte sova förrän framåt småtimmarna. Både jag och min man var övertygade om att han skulle börja kräkas när som helst, och vi gjorde snabbt en plan över vem som skulle vara vaken under natten, och vem som kunde vabba.

När han sedan fullkomligt utmattad fick några timmars sömn, fattade han i gryningen att han inte skulle drabbas, och kände hur hungrig han var efter ett dygn utan en ordentlig måltid. Han åt och allt blev bra. Vi lärde oss allihop hur viktigt det är att vår lille filur håller uppe sitt blodsocker på hyfsat jämn nivå.

Vi måste nog höra av oss till skolan angående skollunchen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s