Min bästa kollega har sökt nytt jobb. Jag förstår hen fullt och fast, för den miljö som vi tvingas jobba i just nu är allt annat än frisk, och hen påverkas mycket av att bemötandet inte är förutsägbart och pålitligt. Vissa får uppföra sig som sura femåringar utan att chefen går in och sätter stopp (de skärper sig iofs när chefen är på plats, men chefen borde ta reda på mer än den fasaden, särskilt som jag påpekat att det ser helt annorlunda ut vid chefsbesök). Stöttningen gentemot oss som faktiskt sköter verksamheten är noll, och uppfattningen är att chefen, pga tidigare kontakter och bindningar, lägger förtroendet hos de kollegor som orsakat vårt kaos.

Att fixa nytt jobb är hur enkelt som helst med vår utbildning, och min fina kollega har hittat ett jobb hos en betydligt bättre arbetsgivare med goda förutsättningar till ett stimulerande arbete. Jag blev uppringd som refens i går och fick svara på mängder av genomarbetade frågor. Det var intressant att se hur mycket kraft den arbetsgivaren lägger på att rekrytera rätt person.

Jag var tvungen att ge min fina kollega utmärkta referenser, trots att jag vill ha personen kvar på jobbet i framtiden. Om de goda försvinner en efter en, så riskerar de sura att dominera, och då måste även jag hitta något annat.

En annan fin kollega mådde så dåligt i går att den stannade hemma. Hen letar också nytt jobb, fast har varit lite sent ute, så jag hoppas att inget intressant dyker upp innan semestern. Efter sommaren kommer det stå klart huruvida det är möjligt med en förbättring av arbetsmiljön, eller om även jag måste leta mig vidare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s